Dödsboets bankärenden

Vid dödstidpunkten övergår den avlidnes tillgångar till dödsboets delägare. Dödsboet är bundet av de avtal som den avlidne har gjort under sin livstid. Enligt lagen träder dödsboets delägare i den avlidnes ställe.

Att sköta om bank- och försäkringsärenden före bouppteckningen kräver att en delägare i dödsboet presenterar ett ämbetsbevis för den avlidna, varav delägarskapet framgår. Efter dödsfallet kommer sannolikt fakturor i den avlidnes namn. Ett vanligt bekymmer för de anhöriga är hur fakturorna ska betalas. Att betala räkningar hör till att sköta ärenden för ett dödsbo. Dessa och andra räkningar som är direkt relaterade till dödsfallet kan betalas av änkan/änklingen eller en enskild delägare i dödsboet. De kan endast betalas från den avlidnes konto mot entydiga fakturor. Dödsboets räkningar kan läggas i ett betalkuvert för att betalas i bankens betalningstjänst när en delägare i dödsboet har undertecknat det (det räcker med en undertecknare). Det är inte möjligt att göra överföringar eller uttag från den avlidnes konto före bouppteckningen. Noggrann dokumentation måste göras över dödsboets bankärenden. Alla verifikationer och fakturor måste sparas.

• Boutredningsskulder får betalas från den avlidnes konto mot faktura, såsom skäliga begravnings- och bouppteckningskostnader samt nödvändiga kostnader för skötsel, förvaltning och utredning av dödsboet. 
• Får erhålla saldo, ränta och andra nödvändiga intyg över den avlidnes tillgångar, lån och förpliktelser från dödsdagen för bouppteckningen. Banken levererar automatiskt den avlidnes saldointyg till dödsboets adress efter att informationen om dödsfallet anlänt. 
• Får erhålla information om situationen för den avlidnes bank- och försäkringsärenden från dödsdagen och framöver. 
• Får göra en förteckning över innehållet i den avlidnes bankfack tillsammans med bankens representanter.
• Kan avsluta direktdebiteringar och andra återkommande betalningar från den avlidnes konto.

Den avlidnes tillgångar övergår till dennes rättsinnehavare vid dödsfallet. Dödsboets delägare förvaltar dödsboets tillgångar tillsammans. Delägarna i ett dödsbo är:

• Lagstadgade arvingar:
  • den avlidnes barn 
  • en änka/änkling om den avlidne inte efterlämnade barn eller deras barn eller
  • föräldrar eller
  • syskon eller
  • mor- och farföräldrar eller 
  • farbröder, morbröder, mostrar och fastrar eller 
• förmånstagare till universaltestamente 
• den efterlevande makan/maken enligt giftorätt

Utan fullmakt av övriga delägare i dödsboet kan delägaren genom uppvisande av ett ämbetsbevis 

• lämna fakturor för begravning eller på annat sätt tydligt relaterade till dödsfallet eller andra fakturor som tillhör den avlidne, till banken att betala från den avlidnes konto 
• erhålla saldointyg över den avlidnes konton och lån mot bouppteckningen 
• erhålla uppgifter enbart från och med dagen för dödsfallet och framöver 
• göra en förteckning över innehållet i den avlidnes bankfack tillsammans med en tjänsteman från banken

Efter bouppteckningen verkställs eventuell avvittring och därefter arvskifte. Om dödsboet endast har en arvinge, överförs arvet till arvingen utan arvskifte; arvet inriktas då med en bouppteckningshandling. Om det finns flera arvingar, övergår arvet till arvingarna i arvskiftet. En skriftlig arvskifteshandling måste göras för ett arvskifte som arvingarna levererar själva utan en skiftesman. Alla arvingar måste underteckna arvskifteshandlingen och den ska styrkas av två ojäviga vittnen. När dödsboets tillgångar har avvittrats, bestämmer delägaren själv över egendomen som hen har fått i arvskiftet. Vi rekommenderar att egendomen i arvskiftet identifieras noggrant till exempel genom att identifiera varje bankkonto separat och bestämma hur stort belopp som ska delas ut till varje delägare. I arvskifteshandlingen rekommenderas även att bemyndiga en av delägare att ta ut medel och avsluta den avlidnes konton. 

Tillgångar i den efterlevande makens namn, till exempel bankkonton, hör inte till dödsboet även om de måste antecknas i bouppteckningshandlingen. Uppgifter om den efterlevande makens bankärenden ges inte utan hens samtycke. Den efterlevande maken har rätt att förvalta dödsboet som oskiftat, om inget annat följer av testamentet eller ingen av delägarna kräver avvittring eller arvskifte. Avvittringen görs före arvskiftet och då utreds vilka tillgångar som hör till den efterlevande maken och arvingarna.

• Dödsboets delägare bestämmer i regel tillsammans om hur dödsboets bank- och försäkringsärenden sköts fram till arvskiftet. Dödsboets delägare måste därmed antingen utföra sina ärenden i banken eller försäkringsbolaget tillsammans eller ge fullmakt till någon att utföra dödsboets bank- och försäkringsärenden. Det går smidigast till att sköta bankärendena när en utsedd delägare ges fullmakt till den avlidnes konto. Detta förutsätter att samtliga delägare i dödsboet ger sitt samtycke.
• Samtycke från samtliga delägare i dödsboet krävs för att
• ta ut tillgångar från dödsboets konto 
• avsluta dödsboets försäkringar eller ändra på försäkringsskyddet 
• ansöka om ersättning för en försäkring vars förmånstagare är dödsboet 
• tömma bankfack eller förvaring 
• ingå nya avtal eller förbindelser 
• be om uppgifter över den avlidnes bankkontotransaktioner eller försäkringsärenden från tiden hen var i liv 
• avsluta dödsboets konton 
• Rätt till att utföra ovan nämnda ärenden kan bevisas genom att presentera 
• en bouppteckningshandling och ett eventuellt testamente 
• en komplett släktutredning över den avlidnes släkt 
• fullmakter från de delägare i dödsboet som inte är närvarande
• andra eventuella utredningar

I tvistiga dödsbo kan delägare i dödsboet ansöka om att en boutredningsman och en skiftesman sköter arvskiftet och förberedande åtgärder. 

 

En minderårig person eller dödsbodelägare som har en intressebevakare, representeras av sin intressebevakare. Om intressebevakaren är dödsbodelägare, behövs en ställföreträdare för vissa rättsliga årgärder. För vissa rättsliga åtgärder krävs dessutom tillstånd från myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Sådana rättsliga åtgärder omfattar till exempel avvittring, arvskifte och försäljning av lägenheten.  

Vi behöver en undertecknad bouppteckningshandling inklusive bilagor för att vi ska kunna verifiera och bekräfta vem som har rätt att utföra dödsboets ärenden. Det tar högst cirka en vecka att granska bouppteckningshandlingen. Vi kontaktar separat angående eventuella levererade dokument som kan behöva komplettering.

För utredning av den undertecknade bouppteckningshandlingen krävs följande släktutredningar som bilaga från fall till fall: 

1. En oavbruten släktutredning över den avlidne från och med 15 års ålder, observera även perioder som den avlidne bott utomlands 
2. En oavbruten släktutredning över den efterlevande makan från äktenskapets tid 
3. En oavbruten släktutredning från och med 15 års ålder över dödsbodelägare som redan avlidit eller avstått från arv 
4. ”Levnadsintyg” över alla dödsbodelägare som lever i Finland eller utomlands 
   Om bouppteckningshandlingens förteckning över delägarna har bekräftats av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, behöver punkterna 1–4 ovan i princip inte levereras till banken. 

Dessutom kan exempelvis följande dokument behövas som bilaga till bouppteckningshandlingen:

1. En skriftlig avsägelse av arv om någon av dödsbodelägarna har avsagt sig sitt arv
2. Testamente 
3. Anmälningar om delgivning och godkännande av testamente 
4. Den avlidna makans/makens bouppteckningshandling med bilagor, om den avlidne var änka/änkling 
5. Äktenskapsförord 
6. Avvittringsavtal som gjorts efter skilsmässa 
7. Avvittrings- eller arvskiftesavtal 

Om någon av dödsbodelägarna är minderårig eller har en intressebevakare, behövs dessutom följande dokument:

1. Beslut/förordnande om intressebevakare
2. Beslut om ställföreträdare för intressebevakare